On May 16th 2026 – UN International Day of Living Together in Peace – a number of civil society organizations gathered for a manifestation for peace, climate justice and human rights. The manifestation contained a speech by representatives for the Peace, Climate and Human Rights Network. The manifestation also contained music and poems as well as a walk through the city by the participants in this manifestation.
Another Development Foundation is one of the organizers together with the peace group Lysistrate, People for Future, Exctinction Rebellion, Friends of the Earth, Association for the UN, Swedish Peace and Arbitration Society. Co-organizeras are #Taettklivframåt, the peace groups No to NATO/DCA, Rebell Fathers, Restore Wetlands and the study association Bilda.
Information about the manifestation as well as the speech are available below:
Välkommen till detta arrangemang i Umeå idag av Fred-Klimat-Humanism-nätverket i Umeå! Vi uppmärksammar idag FN:s internationella dag för att leva tillsammans i fred, på Renmarkstorget kl 13, med musik och talare från de olika organisationerna i en gemensam fredsappell, därefter ett demonstrationståg längs gågatan. Sång och musik av Liv Oscarsson, Hans-Erik Carlborg och Martin Paju.
Fredsappellen kommer att läsas upp av representanter för Umeå-avdelningar av Fredsgruppen Lysistrate, People For Future, Extinction Rebellion, Jordens Vänner, FN-föreningen och Svenska Freds. Medarrangörer är också #Taettklivframåt, Another Development Foundation, Fredsgruppen Nej till Nato/DCA-avtalet, Rebellpappor och Återställ Våtmarker, i samarbete med Studieförbundet Bilda.
Fredsappellen:
Idag, den 16 maj, infaller FN:s Internationella dag för att leva tillsammans i fred. Dagen instiftades av Förenta nationerna år 2017 med syfte att mobilisera internationella insatser för fred och harmoni världen över, särskilt genom att bekämpa diskriminering och våld samt främja respekt för de mänskliga rättigheterna.
Det är nog få som egentligen känner till denna dag och det är nog inte heller särskilt konstigt med tanke på att den sällan uppmärksammas varken av media eller av politiken. Men i den oroliga tid vi lever i just nu, anser vi i den samlade miljö-, freds- och rättviserörelsen här i Umeå att det är extra viktigt att uppmärksamma just en dag som denna med det otroligt viktiga tema som den bär.
Mänskligheten står i dagsläget inför flertalet globala problem och existentiella kriser. Kanske aldrig förr i vår historia har vi upplevt sådana starka hot mot vår överlevnad som nu. Samtidigt har vi väl heller aldrig haft så handfallna och handlingsförlamade politiska ledare som nu. Trots allvarliga varningar från forskarsamfundet och civilsamhället fortsätter världens makthavare att leda oss rakt ner i avgrunden. De allvarliga kriser som vi står inför ignoreras, medan fokus istället läggs på politiskt spel, kiv och split.
En av de absolut mest akuta och hittills sämst hanterade av dessa kriser är klimatkrisen. Genom vår arts exploatering och förbränning av fossila bränslen har vi ökat på koncentrationen av växthusgaser i vår atmosfär, vilket leder till en ohämmad uppvärmning av vår planet. Vattenbrist, extremväder, översvämningar, bränder och andra allvarliga konsekvenser följer i klimatkrisens kölvatten. Risken för konflikter ökar givetvis också när nödvändiga resurser som mat och vatten blir alltmer otillräckliga.
Hand i hand med vår ohållbara resursförbrukning och exploatering går också hotet mot den biologiska mångfalden. Även här befinner vi oss i en kris och arter dör ut upp till 100 gånger snabbare än normalt. Allting talar för att det sker på grund av mänsklig aktivitet. Forskare varnar nu för att miljontals arter är hotade och att vi är på väg mot det sjätte stora massutdöendet i vår planets historia.
Samtidigt som hoten mot vår livsmiljö förvärras sker också ett samhälleligt förfall och en nedbrytning av det demokratiska samtalet. Allt fler nationer på vår planet rör sig i en auktoritär riktning där meningsmotståndare, aktivister och organisationer som tagit sitt civilkurage på allvar svartmålas, attackeras och ibland fängslas (även i så kallade fria länder).
Parallellt med dessa angrepp på vår demokrati pågår också en nedmontering av våra välfärdssamhällen både i Sverige och i andra länder. Sjukvård, skola, omsorg och kollektivtrafik försummas medan en omvänd Robin-Hood-operation genomförs – där de rika tillåts bli rikare på resten av samhällets bekostnad. Är inte detta ett tecken på att det ekonomiska systemet inte fungerar för folkflertalet och för planeten?
Detta är särskilt tydligt i vårt eget land där ojämlikheten ökat explosionsartat med bostadsbrist, arbetslöshet, otrygghet och fattigdom. Sverige är idag ett av de länder med störst andel miljardärer per capita, och den rikaste procenten av vår befolkning äger idag nästan en tredjedel av alla tillgångar.
Samtidigt som detta sker, har de nödvändiga satsningarna på en äkta grön omställning i stort sett uteblivit i vårt land, trots den rådande klimatkrisen. Nedskärningspolitik och åtstramning för offentlig sektor har blivit normen och den enda post i statens budget som tillåtits öka är militärutgifterna.
Denna utveckling hänger nära samman med den ökade militariseringen av världspolitiken, där diplomati och samarbete allt oftare får stå tillbaka för våld och makt som främsta verktyg.
Krig och konflikter pågår i flera delar av världen, med förödande konsekvenser för människor och planeten.
Det är tydligt att det är den starkes rätt som nu gäller i världspolitiken. Vi kan se det i USAs och Israels krigföring mot Iran och deras folkmord av Palestinier i Gaza, men även på vår egen kontinent genom Ukrainakriget.
I denna globala utveckling ingår också det ständiga hotet om kärnvapenkrig – ett existentiellt hot mot hela mänskligheten. Så länge dessa vapen existerar lever vi alla under risken för total förstörelse, vilket gör arbetet för nedrustning till en nödvändighet snarare än en idealistisk ambition.
Den FN-baserade världsordningen är den enda garanten för en värld där internationell lag och rätt får råda. De 193 länder som undertecknat FN-stadgan har förbundit sig att lösa internationella tvister med fredliga medel samt att avhålla sig från hot om eller bruk av våld mot andra stater. Men tyvärr har FN-systemet inte räckt till för att stoppa krigen. Det blir alltmer tydligt att FN-stadgan är i starkt behov av reformer, när stormakterna gång på gång blockerar resolutioner och åtgärder som kan vara till deras nackdel. Allt fler röster höjs nu från olika länder för att reformera FN och vi från olika folkrörelser behövs också för att sprida kunskap och bilda opinion för FN-reformering.
Den antika historikern Thukydides formulerade en gång orden: ”De starka gör vad de kan och de svaga lider vad de måste.” Dessa ord ekar fortfarande i vår samtid och speglar hur stormakter agerar när makt tillåts gå före rätt. Men detta är inte en naturlag – det är ett uttryck för ett politiskt och moraliskt misslyckande. Just därför blir det avgörande att stärka internationell rätt och de institutioner som ska upprätthålla den. Endast genom en fungerande global rättsordning kan vi skapa förutsättningar för en hållbar och rättvis fred.
Vårt budskap idag är tydligt. Freden är grunden för allt. Utan fred finns ingen framtid. Men fred är inte bara frånvaron av krig – det är närvaron av rättvisa, jämlikhet, solidaritet och respekt mellan människor. Att leva tillsammans i fred kräver aktiva val, varje dag, i hur vi möter varandra och hur vi formar våra samhällen.
En central del i detta är insikten om gemensam säkerhet – ett begrepp som lanserades år 1982 av den internationella kommission som leddes av Olof Palme. Gemensam säkerhet bygger på att ingen människa och inget land kan skapa verklig trygghet på egen hand. Säkerhet byggs tillsammans – genom samarbete, förtroende och nedrustning, inte genom kapprustning. När vi försöker skydda oss själva på andras bekostnad skapar vi i längden bara större otrygghet. Men när vi stärker andras säkerhet, stärker vi också vår egen.
Avslutningsvis vill vi också förmedla följande till er som tagit er hit idag: För att vi ska lyckas bekämpa de krafter som styr världen i en alltmer mörk riktning måste vi arbeta tillsammans.
Alla vi som engagerar oss för miljö, klimat och en levande demokrati måste kroka arm och kräva åtgärder som tar oss vidare till en position där vi kan blicka framåt med tillförsikt och känna att problemen och kriserna faktiskt går att lösa. Vi bör därför söka upp varandra, bygga breda nya samarbeten och vidare påverka politiken i önskvärd riktning.
Så, vad väntar vi på, låt oss göra det!